svartabloggen

Mamma hade hittat någon billig kryssning till Tallinn som vi inte var sena att boka in oss på.
Syrran och jag hittade vårt umgänge efter bara några fåtal minuter ombord på den halvskabbiga färgan som skulle föra oss till mitt värsta minne någonsin!

Mamma och pappa hade sin hytt mitt emot syrrans och min. Två hyttnummer ifrån våran, i samma korridorr befann sig ett stort gäng ungdomar med aldeles för mycket dricka, aldeles för många killar...
Och så jag och syrran då.

Vi stiftar bekantskap med varandra och bryter isen med en turkisk peber shot. Den gled ner fort som fan, ungefär lika snabbt som en av killarnas hand placerades på mitt lår.
Vi utbytte blickar och småflin, det låg i luften. Och det är väl precis så det ska vara på sånna där halvsjaskiga båtar. Sängarna är söndeknullade till max, väggarna luktar inrökt sen flera år tillbaka. Och spriten är ens minsta bekymmer när man som minderårig kliver ombord på en tallin-färja.
Pöka, röka, kröka. Precis som det ska va.

Vi bestämde oss för att utnyttja situationen och det faktum att vi var på en stor båt. Det tog inte många sekunder innan jag levde mig in i rollen till den Oscarbelönade Titanic. Men tyvärr var det inte den vackra Leonardo Di Caprio som klättrade över staketet längst fram på båten tillsammans med mig, utan istället en stornäsad Jocke av ryskt ursprung (ni som vart på kryssning vet att man knappast kan vara kräsen). Han fick i vilket fall som helst duga och tillsammans med min rosa iPod poserade vi längst fram på båten och jag stakade fram på dålig engelska "look Jocke, I can fly, I can fly". Med soundtracket till My heart will go on och en kille som håller om mig i den kalla vinterkylan och viskar i mitt öra att jag är vacker, kunde jag inte annat än helt drömma mig bort i filmens värld.

Efter lite småkyssande och det faktum att vi nästan blåste av båten bestämde vi oss för att gå in. Hade vi inte blåst ombord hade vi sannerligen halkat och mitt film-moment hade hoppat 3 timmar framåt när människorna ligger och plaskar i det stora svarta havet. Vi bestämde oss att istället välja ut godbitarna ur filmen, som när Kate och Leonardo har sex i en gammal bil.
Som små kåta kaniner sprang vi mot hissen som skulle ta oss ner till en bil, som vi sedan hade tänkt bryta oss in i?! Mm, tanken var inte så uträknad precis men vi hann aldrig planera mer av vårt inbrott när vi insåg att personalen hade låst hela bildäcket.
Jag greppade istället tag om min ryss och gick upp till den finare korridoren igen, First class corridor.
Och självklart, vad hittade vi där om inte det som finns med i alla sjukhusserier och som bara väntar på att två kåta människor ska komma och våldgästa?
Jackpot, vi hittade skrubben!! 

Försiktigt smög vi oss in, rädda för att bli upptäckta av någon förstaklassare. Kusten var klar, sexet var nära, kåtheten steg, nu händer det, nu händer det...
"Aj som fan"- utbrast jag plötsligt i det mörka lilla rummet.
Vad är det för fel, svarade min vackra Leonardo.
"jag slog huvet i en jävla sopborste, det är vad som är fel".
Vi båda insåg att det här inte skulle hålla.

Det var dags att dra in magen igen för nu var vi påväg ut ur den trånga skrubben. Tur att man inte hade Rose's bröst, då hade det fan vart svårt att klämma sig igenom den minimala ingången. Och det var också en väldans tur att vi råkade lämna dörren en bit på glänt, för tydligen hade den gått i baklås annars. Och inte lite pinsamt de hade blivit, om vi hade tvingats knacka på skrubbdören tills nån talinn-tattare hade hört oss och ringt efter personal. Kan bara tänka mig den pinsamma stuationen som hade uppstått när vi blivit inkallade till kontoret och utfrågade om varför vi befann oss mitt emellan en sopkvast och en skurhink med byxorna nerdragna.

Som tur var lyckades vi smidigt ta oss ut utan att bli upptäckte eller inlåsta.
Av en slump kände jag efter i min ficka, inte för att hitta Hope-diamanten som Rose gjorde, men något som i mitt fall var nästan lika bra, nämligen min hyttnyckel!
Yes, lusten kom tillbaka och det blev spring i benen för både mig och ryssen.
Snabbt in på rummet, snabbt av med kläderna, nu händer det, nu jävlar.

Vad i helvete, det knackar på dörren!
Personen verkar inte ge sig, vad är det för fel? Så mycket ljud kan vi väl inte ge ifrån oss, vi har ju inte ens börjat säng-dunkar akten än..
Alright Alright, det är väl syrran som tappat nyckeln eller nåt tänker jag för mig själv.
Jag virar ett lakan runt min nakna kropp och låter Leonardo springa och gömma sig inne på hytt-toan.
Jag låser upp dörren och sätter på mig min skådespelartalang och låtsas att jag just blivit väckt, fastän klockan bara är 11 på kvällen. Till min stora förvåning ser jag morsan stå i dörröppningen, fly förbannad och med mord i blicken.
Panik panik, vad gör jag nu? vad vill hon?
Jag gäspar lite överdrivet som tyder på att hon ska gå, jag nästan slänger igen dörren i ansiktet på henne. Men NEJ, det räckte tydligen inte.
Morsan står kvar och till min stora förtvivlan har Leonardo ibärandes endast kalsonger, inte hunnit stänga toalettdörren helt och hållet och en liten strimma ryskt kött lyckas därför reflekteras i den stora spegeln. Och gissa vem som fångas av spegelbilden om inte min mammi.

En hundradelssekund senare, har aldrig sett mamma agera så snabbt! Flyger min Leonardo a.k.a Jocke med näsan, ut ur rummet med kläderna i famnen.
Jag får den största utskällningen någonsin, och fy vad skamsen jag kände mig efteråt. Två dagar efter Jesus födelse så är jag i akt att nuppa någon random snubbe på en skabbig tallin-båt. Men egentligen var tanken att jag och familjen skulle ha en mysig julresa tillsammans, med god mat, lite kortspel kanske, men framförallt umgås med varandra. Det sistnämnda var svårt genomfört med tanke på att jag knappt kunde kolla dom i ögonen..

Tillslut upphörde i varje fall mammas utskällning och det var jag grymt tacksam över. Efteråt mötte jag min ryss i korridoren, han var vettskrämnd stackarn!
Resan avslutades med ännu en scen från Titanic.
Nämligen den då Rose och Leonardo gömmer sig från hennes familj.
Vi smög omkring i korridorerna som om vi varit de mest efterlysta kriminella i hela landet.

Men tillskillnad från Rose så kom vi aldrig så långt så att jag kunde dra handen genom ett svettigt och igenimmat fönster. Men med eller utan sexet så blev kvällen oförglömmlig,